Lite om våren och annat ljust och glatt.

Ibland tycker jag att våren närmast är en attitydfråga. Vädret kan man ändå inte lita på, så är det inte bäst att bara besluta sig för att tycka att det är vår? Jag provar.

imageIgår hade vi en sån förträfflig dag. Vi träffade L & J efter en sen frukost och begav oss iväg på en promenad utan särskild destination. Vi hittade helt ljuvliga skogar och berg, inte alls speciellt långt härifrån. Utforskade i två timmar och 6,5 km och hade lite picknick där emellan.

Någon av alla de kvällar som flöt ihop i minnet den här veckan har jag sått frön. Och nu finns det redan skott! Och nördig eller ej, det blir jag hemskt glad av.

image.jpeg

Så har jag räknat lite i kalendern och märkte att det är fem(!) vanliga jobbfredagar kvar innan semestern. Och ni förstår, fredagar är mina hatdagar. Jag hade ju tänkt att jag skulle bättra på attityden gällande det också, men ibland går det bara inte. Så fem! Hurra!

image.jpegOch en sista bild på några passioner: böcker i allmänhet och Harry Potter i synnerhet. Ludde, mitt älskade fårskinn från Ikea. Och gulddetaljer. Lyx.

Kapselgarderob, del 3

Dags för ny klädsäsong! Det känns lite fånigt att sitta och knåpa ihop en vårgarderob när snöflingor dansar omkring på andra sidan fönsterrutan, så jag bestämde mej för att planera nu men verkställa planen närmare mitten av mars. Att våren skulle börja den första mars här i ljuva Finland är ju trots allt ett önsketänkande. Om ens det.

img_5545

Planeringen är verkligen halva nöjet för mej så det gör det samma. Sitta och drömma vårdrömmar är heller inte fy skam.

img_5546

Ju längre jag håller på med det här konceptet, desto tydligare ser jag hur verkligt få plagg jag egentligen älskar. (Ja, älska är ett starkt ord. Men är det så fel att ha lite överloppskärlek att ge sina kläder?) Min nuvarande garderob har bestått av 38 plagg och med facit i hand kunde jag gott ha låtit ungefär 10 av dem ligga nerpackade i nån låda. På något sätt har det blivit så att när garderoben ändå till största delen består av verkliga favoriter så är det lättare än någonsin att ignorera de plagg som jag trodde hörde dit men tydligen inte gjorde det.

Så nu vet jag och ni det. Här ska ni i alla fall få se några älskade plagg som jag inte kan förmå mej att packa ner fastän säsongerna kommer och går. Mer (kläd)kärlek åt folket!

img_5554
Den här köpte jag på H&M för massor av år sedan. Den bara sitter så löjligt bra.
img_5556
Ljust rosa och glittrigt. Bland mina elever går den under namnet ”den där din favorittröja”.
IMG_5555.JPG
All time favorite dress ❤ Beställd från Nelly för ett par år sen. Kunde ha gått klädd i den varje dag sedan dess.

Livet i korthet (med hjälp av några boktitlar).

Det här är ju en utmaning man inte kan missa. Och när jag säjer ”man” menar jag jag. Det blev en salig röra av både lästa och olästa böcker, av allvar, lustigheter och interna skämt. Kom ihåg att haka på och skriva om ditt liv i boktitlar du också!

Är du man eller kvinna?
Forsens drottning (Martin Widmark)

Beskriv dig själv.
Människa utan hund (Håkan Nesser)

Hur skulle du beskriva livet?
Resa med lätt bagage (Tove Jansson)

Hur mår du?
Ja jag har mens, hurså?
(Clara Henry)

Beskriv platsen där du bor.
Underfors (Maria Turtschaninoff)

Vart skulle du vilja resa?
Toscana tur och retur (Åsa Hellberg)

Beskriv din bästa vän.
Isprinsessan (Camilla Läckberg)

Vilken är din favoritfärg?
50 shades of grey (E L James)

Hurdant är vädret i dag?
I taket lyser stjärnorna (Johanna Thydell)

Vilken är din favorittid på dygnet?
På andra sidan gryningen (John Marsden)

Om ditt liv blev en tv-serie, vad skulle den heta?
Tusen olevda liv finns inom mig (Thomas Sjödin)

Vad är du rädd för?
Var inte rädd för att dö min älskade. Var rädd för att inte leva (Anna Wahlgren)

Dagens aforism.
Äta kakan och ha den kvar (Kristin Emilsson)

Ditt råd till andra.
Det händer när du vilar (Thomas Sjödin)

Hur skulle du vilja dö?
Hjärtats ro, om själens långa men hoppfulla väg till vila (Johannes Cassianus)

Matbilder

Bara lite matglädje från helgen som gick!

img_5403
Blivande ostsoppa. Grönsaker och Koskenlaskijaost mixas.
img_5408
Hemlagad pizza med hemlagad tomatsås, skinka, pepperoni, champinjoner och rucola.

img_5413

img_5399
Nyinköpt våffeljärn ❤️

 

 

Tanka lyx

Älskade söndag. Maken sov länge så jag steg upp ensam och kokade kaffe och njöt av att göra ingenting särskilt. Hade väntat med ett nummer av Lantliv på ett lämpligt tillfälle och nu efter en sex dagar lång arbetsvecka kändes det som en lyx att skämma bort mig med.

fil-000-2

Jag satt och drömde om egnahemshus och stora golvytor och massiva köksbord och lugn och enkelhet. Ibland längtar jag så det gör ont. Vi har ju alltid sagt att vi trivs här. Men ibland räcker det inte med trivsel. Sedan återupptäckte jag Jonna Jintons blogg och bara frossade i allt det vackra. Och jag förundrade mig över hur någon någonsin kan välja stad framom skog och mark och sjöar och hav.

”Jag vill flytta hem till Österbotten. Där alla drömmar blir sanna”, förklarade jag när Nicke hade stigit upp. Vi fnissade åt mig men han ville också flytta. Men allt har väl sin tid. Att bo i ett riktigt hus och ha en egen gård och egen skog känns som den största lyx i världen för mig just nu. Men istället tankar jag smålyx så länge jag väntar. Som sovmorgon med kaffe och Lantliv. Eller det här ljuvliga läppstiftet Körsbär från Idun.

fil-001

Hejdå 2016

Jag läste blogglistor och insåg att jag inte har en aning om vad som hände i mitt liv i början av året. Det känns som om en livstid hann passera mellan början och slutet av 2016. Minnesluckorna försökte jag fylla med att scrolla foton men tänkte filosofera över det gångna året med den här listan som jag lånat av syster istället. (Tar hon förresten inte underbara foton?)

Beskriv året med tre ord.

Utmanande, befriande, stabilt (paradoxalt nog).

Årets bästa bild.

img_3835
På årets, och hela mitt livs, bästa person. Denna från vår ettårsbröllopsdag.

Vart reste du?

Tallinn i februari var den enda utomlandsresan. Så blev det några resor upp till Kokkola och årets sista dagar tillbringade vi på Haikon Kartano i Borgå.

img_2673
Gamla stan i Tallinn.

Vad såg du mest fram emot?

Sommarlov. Nytt jobb med högre lön. Känna resultatet av min träning. Jullov. De äro enkla, dessa mina innersta önskningar.

Gjorde du något som du aldrig gjort förr?

Blev klasslärare på heltid. Höll föräldramöte och utvecklingssamtal. Började gå på gym regelbundet.

Vilket datum kommer du alltid minnas?

Inga så fastniga datum i år. Men det här var en härlig kväll som jag kommer att komma ihåg även om jag nog får kolla upp datumet i efterhand. Jag och svägerskan fixade till en underbar trädgårdsfest för några väninnor. Äta och umgås, two of my favourite things, speciellt i kombination förstås.

 

Vilka låtar kommer att påminna dig om 2016?

Locked in a cage – Brick + Mortar och Chemical – Kerli, bägge soundtrack till Vampire Diaries haha. Och Hollow Talk – Choir Of Young Believers från Bron, heh. Men framför allt kommer de från min Spotify spellista som säkert snurrat på under större delen av årets bussresor.

Det här åstadkom jag under 2016.

Fick kontakt med mina elever. Lärde mig stresshantering på riktigt. Fixade till balkongen (inte så mycket ”jag” som Nicke men ändå.) Bland mycket annat. Ett åstadkommandets år, kan man nog säga.

img_3325
Kolla vad fint.

Vad tänker du göra annorlunda under nästa år?

Om fysiskt möjligt: Jobba ännu mindre. Jag ska finna den ultimata balansen mellan att satsa helhjärtat på jobbet och samtidigt lägga minimalt med tid och stress på det.

Planer för 2017?

Inte slarva med läsningen. Har ungefär 10 olästa men lockande böcker i bokhyllan just nu så jag får en bra start. Göra en längre resa eller planera in den i alla fall. Ha mitt livs första betalda semester jagkanknappttrodetaah. Äta mer men bättre. Ta upp kampen för en bättre hy. Använda den sabla tandtråden. Vara mindre självcentrerad. Vara onåbar ibland. För att nu nämna några.

img_5328
Så lycklig man kan bli då.

Hur var ert år?

Before the flood

Igår hade vi vänner på besök och såg tillsammans på Before the flood, av Leonardo DiCaprio och Fisher Stevens. Jag upplevde den som saklig men stark. Den var angelägen utan att varken försköna eller överdriva (även om överdrifter i nuläget inte behövs).

Dokumentären skildrar alltså de klimatförändringar som sker på vår jord i denna stund. De förändringar som vissa tyvärr väljer att inte tro på trots att det står skrivet över hela planeten.

Jag har tidigare inte varit särskilt engagerad i miljöfrågor. Främst för att det finns så förfärligt mycket att engagera sig i. Jag är en person som ofta går in med hjärta och själ i de frågor jag intresserar mig för så det är helt enkelt inte möjligt att välja allt. På senare år har jag ändå – mera av hälsoskäl – börjat välja ekologiska och hållbara alternativ.

I den här gripande dokumentären görs det ändå klart att det inte kommer att vara tillräckligt. Att vi som individer väljer annorlunda. Hotet är för överhängande för att något annat än drastiska åtgärder från de största nationerna i världen ska ha effekt. Ändå kan vi små knappast annat än att göra det vi kan.

img_5109

Filmen berörde mig verkligen och jag skulle kunna återberätta hela. Men se den hellre själva! Gå in här och läs mer. Vi hyrde filmen via youtube men den finns också på exempelvis viaplay. Låt oss åtminstone inte vara de som tysta ser på.